Glädjen att träffa vänner
är inget jag längre känner
Tiden segar sig fram
försöker vara snäll som ett lamm
Men alltihop är bara ett spel
hur jag än gör blir det fel
Vara social är en oerhörd ansträngning
min sinnesstämning får en rejäl svängning
Tankarna som inte vill försvinna
vill kanske hellre i helvetet brinna
Smärtan inombords som jag ej kan dämpa
orkar inte längre mer mot sjukdomen kämpa
Tack och adjö
låt mig bara få dö
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar