Augusti

Välkommna tillbaka
efter hela långa sommaren ni Chalmers sakna'

Hoppas det har blivit mycket sol och bad
enda gången f:aren har tid med riktig tvag

Omtentor kanske ligger på lur
kanske har ni i matematikens värld tagit en tur

Men nu är det insparkens tid
och plugget får ligga bredvid

Nya nollar ska inskolas på bästa sätt
de ska få lära sig sann Chalmers etikett

Gamla nollor har blivit nya phaddrar
de vana nu om Chalmers gladlynt pladdrar

Överraskningssittning är tydligen på gång
äntligen ska nollorna få lära sig en sång!

Får väl önska er lycka till
när ni ikväll ska dricka te, kamomill :P

Mölndal psyk

Nu är jag åter i en slutenvårds händer
känns som om jag bara är här och vänder

Här får jag knapra starka mediciner
man skulle nästan kunna tro att det är vitaminer

Denna miljö är mycket mera sjukhus
känner mig som en ovälkommen lus

Har precis bytt färg på mina naglar
önskar nästan att det haglar

Smattret på rutan har en lugnande effekt
det är väl kanon-käckt


Känner mig mera nerdrogad än vaken
ganska lugn; vilket är huvudsaken

Önskar att denna dagen kan gå fort förbi
så jag förhoppningsvis en stund kan bli fri

Drömmer gör jag ganska mycke'
inte så bra, i mitt tycke

Är trött som en gnu
vill sova här och nu

Det var allt för mig
vi ses tack och hej!

Avsked DS

Alla 12 veckor äro nu förbi
orolig för hur mitt liv nu ska bli


Den sista veckan har varit förskräcklig
känner mig hela tiden otillräcklig

Min sinnesstämning går upp och ner
ena dagen nere, nästa dag jag ler

Det vita har blivit svart
måste man äta ifatt?

Jag äter ända tills jag spyr
jag inga medel längre skyr

Äter i smyg i panik
jag är mig inte längre lik

Kanske behöver jag hjälp av litium
eller är jag bara ofattbart dum?

Min separationsångest börjar bli påtaglig
inte ett dugg behaglig

Hur ska jag lugna oron jag känner
när allt inom mig bara bränner

"Mat, mat, mat!" finns i mina tankar
medan hjärtat förtvivlat bankar

Vad är egentligen mina behov?
orkar inte med ännu ett skov

Jag är rädd och skräckslagen
känner klumpen i magen

Jag vill egentligen bara gråta
snälla, kan ni mig förlåta

DS

Ingenting är mera roligt
det är helt otroligt

Jag gråter mer än jag ler
bryr mig inte längre att någon mig ser

Jag orkar inte längre visa en bra fasad
det är sedan länge en glömd bravad

Jag skriver för att få tiden att gå
medan jag önskar att mitt hjärta kunde sluta slå

Onsdag 080702

Känns som om jag kommit till en gränd
något inom mig skriker: "vänd!"

Är jag ledsen? rädd? desperat?
vad är egentligen adekvat?

Tankarna vill inte lämna mig ifred
jag känner m,ig på allt utled

Just nu är livet mest en plåga
vill inte längre på livets stig framåt tåga

Jag orkar inte leva såhär
jag orkar inte leva som jag lär

Samtidigt vill jag inte såra mamma & pappa
när deras liv äntligen börjat ihop sig lappa

Vad har jag gjort för ont som måste fortsätta leva
alla mina ideal är ändå jävligt skeva

Jag skäms över att vara jag
samma visa vareviga dag

Det enda som får mina tankar att ta pause är mat
inför det känner jag en kärlek av endast hat

Jag vantrivs så fruktansvärt med min kropp
känns som om jag aldrig mer kommer nå livets topp

Jag vill bara få slippa alltihop
snälla, lyssna till mitt rop

Det är bara drygt en vecka kvar
det är tiden jag tänka, på mig har

Hur ska jag få en läkare att skriva ut sömntabletter
det kan jag fundera på under alla långa nätter

Sedan när jag kommer hem ska jag skratta och va' glad
ingen ska veta att jag inom mig ställt upp mig på rad

Jag ska äta och njuta av tiden som återstår
över allt som jag själv om rår

Sedan när jag är fet ska jag äntligen få ett slut
ta den enda, men fega vägen ut

Plågas en gång för alla
jag slipper av mina föräldrars liv mera nalla

Jag vet att det är egoistiskt att tänka så
men denna gången får det gå

080701; 3

Glädjen att träffa vänner
är inget jag längre känner

Tiden segar sig fram
försöker vara snäll som ett lamm

Men alltihop är bara ett spel
hur jag än gör blir det fel

Vara social är en oerhörd ansträngning
min sinnesstämning får en rejäl svängning

Tankarna som inte vill försvinna
vill kanske hellre i helvetet brinna

Smärtan inombords som jag ej kan dämpa
orkar inte längre mer mot sjukdomen kämpa

Tack och adjö
låt mig bara få dö

080701; 2

Sabla jävla liv
bara massa gnat och riv

Varför inte bara låta mig få dö
istället för att bli en bitter, gammal mö

Ge mig några tabletter
och ett antal maträtter

Låt mig få vräkäta dagarna i ända
låt mig få ta ännu en vända

Jag orkar inte kämpa mer
jag säger "jag mår bra" och ler

Jag orkar inte längre försöka se
för att sedan utvärdera hur framtiden sig te

Jag önskar av hela mitt hjärta
att slippa utsätta er för den smärta

Hoppas innerligt att ni kan förlåta mig en da'
ni var de bästa föräldrar man kunde ha

Förlåt att det tog mig så lång tid att inse
att jag gjorde livet surt och hindra er att le

Ni ska ändå veta att jag hann inse innan jag dog
att jag älskade er nog

Ni betyder mest
förlåt att jag var en pest

08-07-01;1

Less på livets gråa dagar
de ej längre mig behagar

Vill finna mitt riktiga jag
vill känna sann lycka en dag

Vill älska min kropp som den är
inte åt petitesser domdera och svär

Vill upprätta kommunikationen
den ultimata kombinationen

Mellan ande, kropp & själ
vill inte vara fastkedjad som en träl

Tack för allt som jag fått uppleva
alla ideal så skeva

Tack för insikten jag fick
tack för att du inte lämna mig och gick

Det är aldrig för sent
finna sitt jag; sant & rent

En ny resa för mig har nu startat
den väg jag så länge har ratat

Men jag behövde nog tiden för att förstå
vad som faktiskt menas med att "BRA må"

Tudelad

Jag hör en inre röst
den säger: "jag vill ge Dig tröst"

Bara Du gör som jag säger
och inte för något undan vänder

Alla andra vill Dig illa
får Dig att tvivla och bort förvilla

Tvivlet är Din största fara
vill Du FET förbli och vara?

Livet är aldrig perfekt
hur du än gör; blir Du knäckt

Det är en synd att vilja vara bättre än alla andra
det är därför Du ensam genom livet måste vandra

Hur kan Du tro att Du är så vis?
Du som blir ledsen för minsta ris

Du är i grund och botten svag & vek
Du är bara en dålig lek

Jag fattar inte hur Du kan luras så lätt
har Du glömt vad som är fel & rätt?

Själslig smärta kan bytas ut
fysisk smärta har ett slut

Känslor jag ej kan hantera
gör att jag annat börjar plantera

Vill ha hjälp på stört
ser alltihop i rött

Hur ska jag igen få ro?
vet inte längre vad jag ska tro...

Nålen

Maten har ersatts med en nål
som rispar på mitt svål

Behöver ju inte längre kräkas
bryr mig inte om hur de ska läkas

Oron inom bords måste ut på nåt sätt
jag påstår inte jag gör rätt

Känner mig frustrerad, kanske ledsen
orkar jag igenom hela processen?

Vill bara lägga mig ner och dö
orkar inte längre så mitt frö

Ge upp och bara försvinna
mycket lättare än sjukdomen övervinna

Jag säger tack och adjö
ställer mig i dödens kö

Kommer jag stå kvar eller ur ledet smita
vågar jag på andra fullt ut lita?

Jämvikt?

Planering inför festivalen
nu står jag åter inför kvalen

Har en parallellplan uti fall att
ärligt, det är nog min dyrbaraste skatt

Att få vräka i sig mat kvällen lång
kräkas efter vardera gång

Kommer jag äta som jag ska
kommer jag kompensation vilja ha

Motion och mindre mat
känner ingör mig själv bara Hat

Nu står jag med ett ben i varje läger
fördelar & nackdelar jag emot varandra väger

AB-doktor

Var det värt besväret?
varför tog Du inte bara fram geväret?

Du sårade mig mer än Du kan ana
glad att även Du kan hissa den fana?

Det kanske går bra för att jag har motivationen
varför förstör Du med flit min ambition?

Jag kanske verkligen vill ha en förändring
inte som bonus en försämring

Varför lät ni mig komma hit?
för att få krossa mig ännu en bit?

Kanske är jag inte tillräckligt sjuk
kanske är jag bara för vek och för mjuk

Kanske är jag är i onödan
är det verkligen värt mödan?

Eller var det en prövning?
för att öka svårigheten i min övning?

Hatar den känslan Du får mig att känna
vill bara härifrån ränna

Jag tappade glädjen för behandlingen
varför genomgå förvandlingen?

Det finns alltid någon som motarbetar
och alla felen på en letar

Varför inte bara låta allt få ett slut?
ta den fega vägen ut...

08-05-12

Smärta i en själ
gör en till en träl

Vet inte hur den ska helas
sätter sig själv att selas

Tvång, skador & viktfobi äro alla onda ting
fastnar lätt i dess onda ring

Ringen som ett ekorrhjul snurrar
medan magen den kurrar

Förtränger känslan så gott det går
upprättar reglen; man ej äta får


När hungern ordentligt sätter igång
förblir man ständigt på språng

Till slut når man en gräns
som i hjärtat verkligen känns

Kroppen vägrar
medan maten hägrar

Vräk-ät-kräk dagarna i ända
nu kan inget ont mer hända

Man känner sig urusel och äcklig
ja, rent av förskräcklig

Isolerar sig från alla man känner
inuti det i en bränner

Dämpar smärtan med mat
känner bara mera hat

Så fortsätter åren snurra på
man låter tiden bara gå

Man mår sämre för varje dag
känner sig misslyckad och svag

Till slut har man bara två val
döden eller möta sina värsta kval

Söndag 08-05-11; 3

Tror jag är extra känslig ikväll
får väl stänga in mig i min cell

Usch, vad jobbigt det blev
känns som om jag kraschat i ett rev

Lyckan går verkligen upp & ner
känns som om jag tar mer än jag ger

Balansen har aldrig varit min starka sida
har många ggr p g a den fått lida

Just nu befinner jag mig på botten
hoppas jag imorgon kan nå toppen

Söndag 08-05-11; 2

Idag hade jag en stund av lycka
jag vill mer av den varan knycka

Helgen har nog varit till belåtenhet
bara så du vet

Jag åt allt när jag var hemma
borde minst få en femma

Dock bytte jag ut flingor, sylt & juice
men det var ändå av samma dos

Jag och N hade en bra pratstund
fick mig att tänka och vilja va' sund

F; en ny tjej är här
tror hon en bra människa är

S, varje dag du mig glädje skänker
"Du klarar det!", jag tänker

H så söt med en otrolig charm
hennes personlighet gör en varm

N är också en viktig del
gör våran grupp bra och hel

C kommer inte förrän om flera timmar
tänker jag medan jag sitter här och rimmar

Söndag 08-05-11

3 veckor har nu gått
jag både bra och dåligt mått

Nu står jag i vår't fängelsefönster
tänker tillbaka på gamla mönster

Hör Annikas & Annelis röster i bakgrunden
sorlet lugnar för stunden

Mina tankar har väckts igen
det har uppstått många Men

Solen lyser och skogen grönskar
vill vara ute, jag önskar

Fördelarna med att vara här
gör att vingarna mig ännu bär

Ensamheten blir inte lika påtaglig
utan kanske rent utav behaglig

Önskan att gå ner i vikt
vill inte försvinna, kanske på sikt?

Syltklicken som läggs i filet
framkallar inte värsta smilet

Tvång och strategi
är tillsammans en farlig magi

Ett tvång kan bytas ut
men finns det något definitivt slut?

Negativa tankar har börjat ta form
kanske blir de min nya norm

Positivitet; vart är du?
Jag behöver dig här och nu!

Noterar att fåglarna kvittrar
kanske jag ett nytt liv vittrar

Känns läskigt och skrämmande
kanske verkar det hämmande

Nu vet jag inte vad jag ska tycka
jag vill ju bara nå fullständig lycka

... önskar att någon kunde läsa mina tankar...

Tisdag 08-05-06

Glad i kroppen, ledsen i själen
glad i själen, ledsen i kroppen
Hur man än det vänder
når man aldrig toppen

Mörkret har hunnit ikapp
den outhärdliga smärtan är här
önskar av hela mitt hjärta
att jag fick leva i en annan sfär

Jag känner mig mest olustig och velig
inte ett dugg stolt och helig

Mina tankar slåss åter igen
har en förutfattad mening om vad som händer sen

Vem ska vinna eller blir det en kompromiss
antagligen ännu en smärtsam diss

Ikväll känns allt så mörkt och trist
motivationen är nog min största brist

Längtar tillbaka till tryggheten
som jag trodde det va'
spelar ingen roll
att jag blev lurad varenda da'

Är så rädd att det ska bli sämre
känner att döden kommer närmre

Hoppas det är jobbigt bara i denna stund
är ännu inte redo att läggas i en lund

Morgondagen ska man inte förakta
det är ingen saga, utan fakta

För allt i världen
ge inte upp
det kommer en dag
då Du är ståtlig som en tupp!

08-05-05 ? Gracious

Att bli frisk är inte lätt
men Du vet ju vad som är rätt

Du är inte ensam ska du se
tänk efter och Du kan le

Biten som saknas är inte bra
den vill Du egentligen inte ha

Friskt och sjukt går hand i hand
håll ut, Du kommer ro det i land

Svar finns inte alltid här och nu
viktigast är att du vet vad som är Du

Alla fruktar vi det ovissa
det går ändå inte att missa

Personalen har alla en lång vana
de hjälper dig att finna Din egen bana

Äta lagom och njuta av livet
det borde egentligen vara givet

Sjukdomen gör Dig tudelad
du känner panik av att va' selad

Tvivlar gör vi alla
låt inte tankarna få dig att falla

Din fobi är att bli frisk
ändå vill Du innerst inne ta den risk

Vikt är en känslig fråga
vill att siffrorna ska va' låga

Dock löser inte siffrorna nå'nting
Du fastnar bara i den onda ring

Nykterist är ingen brist
se det som en hälsosam frist

Tomrum ska fyllas med annat än mat
annars kommer du till sist bara känna HAT

08-05-04 ! Wonder

Oj, vad allt blev svårt
jag saknar det som var vårt

Känner mig ensam och övergiven
känslomässigt sönderriven

Utan dig saknas en bit
min allra heligaste rit

Vad är friskt, vad är sjukt?
vad är hårt, vad är mjukt?

Vart finns alla svaren?
känner mig räddare än haren

Har alltid fruktat det okända
vill helst av allt hemåt vända

Försöker ändå finna tillit i personalen
önskar jag slapp alla kvalen

Inte äta, äta mycket, träna som en blå?
Stå emot eller tänka: "Låt gå"

Min vilja och mina tankar går åt olika håll
vart ska jag denna gång kasta min boll?

Jag är i en tvivlande stund
känner mig fet och för rund

Anorexi, ortorexi, bulimi?
vilken är min största fobi?

Just nu vill jag bara tappa vikt
kanske kan bli bra på sikt

Känner mig full men ändå tom
tänk att få dränka sig i rom

Men jag är ju som sagt nykterist
ja, jag vet, vilken brist

Maten fyller inte längre mitt tomrum
känner mig maktlös och stum

Vad ska jag ta mig till?
jag vet ju inte vad jag vill

Strategikort 1

Lita på personalen
du slipper alla kvalen

De vet vad de gör
och vad du äta bör

Lagom matportion
ihop med fysmotion

Ger ett bedårande resultat
känn dig inte lat

Lycka i både kropp & själ
de vill Dig bara väl

Bli vän med din kropp
och Du kan njuta av livets lopp